Gnäll-kärringen Emily!
Då jag kom hem på morgonen efter att ha jobbat natt på nyårsafton fick jag mig en otrevlig syn. Vid entrédörren ligger det först och främst massa påsar med tomma flaskor och burkar och skräpar. På trappan låg det massa splitter från flaskor som måste ha kommit från en balkong. Vid sidorna låg det fullt med cigarettfimpar och askar. Och brevid entrétrappan låg det en jättestor keramiktomte i flera bitar. Normalt?
Min första tanke var att hundarna i huset kommer ju skada sig på glaset om det inte städas upp, och min andra tanke var att mina grannar givetvis skulle tro att det var jag som hade festat till det eftersom jag är yngst i huset. Så för att rädda hundarna och mitt eget skinn gick jag in i min lägenhet och skrev min första klagoklapp. Inga jobbiga utropstecken eller arga ord, utan mer som en uppmaning till att städa undan.
Nöjd och belåten gick jag sen in i min lägenhet igen för att sova. Men det tog inte mer än 2 minuter innan jag hörde entrédörren öppnas. Det var en av mina favoritgrannar som jag brukar kalla för "säkerhetschefen" eftersom jag aldrig kommer ihåg vad han heter. Han hade iaf precis vaknat och precis som jag upptäckt röran utanför dörren. Jag såg hur han stod och skakade på huvudet och efter det gick han in igen. Sedan tog det återigen ca 2 minuter tills han kom ut igen. Fast denna gången kom han ut med en kille i 18 års åldern och en sopsäck. Haha, stackars kille som hade haft fest i sina föräldrars lägenhet. Det kan inte varit roligt att vakna så tidigt när man mår så dåligt och bli tvingad att städa. Men så blev det i alla fall. Och jag kunde sova vidare i lugn och ro.
Ja, jag vet att det var jätte-tantigt av mig att sätta upp en lapp, men bor man så fint som jag gör vill man också att utsidan ska se fin ut. Man vill ju inte att folk ska tro att man bor i någon slags pundarkvart!
Någon dag senare träffade jag "säkerhetschefen" på City Gross då vi "high fivade" lite i smyg, haha!
Ciao!
