Emily for Dummies -

Frågestund!

Okej mina damer och herrar, här får ni svar på några frågor som kommit upp då och då!

"Hej, jag undrar om du plockar dina egna ögonbryn eller om du går till någon salong i stan, grymt snygga!"

Svar: Hej Sabina och resten av er som har undrat, hehe. Ok, så här ligger det till: När jag var yngre (på den tiden alla var "pentor") tyckte min mamma och även alla andras mammor att vi i vår ålder klädde oss och sminkade oss för utmanande. Och som en revolt mot det här (för att jag inte fick ha på mig vad jag ville), tog jag rakhyveln och rakade av mina ögonbryn. Inte det smartaste draget kanske då jag senare kom på att detta endast var till min nackdel eftersom jag nu blev tvungen att måla mina ögonbryn varje dag. Det var inte det lättaste vill jag lova. En gång hade till och med min svarta penna tagit slut, så i ren desperation tog jag en blå penna, haha! Måste sett sjukt ut. Anyway, jag blev ganska bra på att måla ögonbryn efter några år, så jag lät aldrig riktigt mina ögonbryr växa ut helt. Det har de fortfarande inte gjort än idag. Däremot har jag nästan båda ögonbrynen på plats. Men eftersom det började bli tröttsamt att alltid behöva fylla i dem varje dag, bestämde jag mig för att tatuera dom hos en kosmetik tatuerare.

Tatueringen kan hålla upp till 5 år, sen måste man göra om det. Och då kan samtidigt passa på att ändra formen på dem om man har tröttnat på den nuvarande. Jag är sjukt nöjd med mina ögonbryn. Det är så skönt att inte alltid behöva stå i evigheter framför spegeln för att få båda att se likadana ut, haha. But I got to say, att tatuera ögonbrynen, inte det skönaste jag varit med om. Ni som har en vanlig tatuering kan ta smärtan från den gången ni låg under nålen och multiplicera det med minst 3.

De två första bilderna är tagna någon timme efter de två olika tillfällena jag tatuerade mina ögonbryn. Det sista fotot är på hur de ser ut idag. I like like like them:

Hej! Var tränar du? Vilken metod har du använt för att gå ner i vikt? Kan du inte berätta om din träning och vad du äter?hade varit kul om du kunde dela med dig av det i din blogg!

Svar: Hej anonymissar! Jag tränar självklart på Aktiverum i Helsingborg som finns både på Berga och mitt i city. Där har jag varit medlem sen jag var 15 bast. Låter sjukt att jag faktiskt har varit där i snart 8 år. Aktiverum är absolut det bästa gymmet i Helsingborg. Har även fått ditt Niko, Micki och Julia (hoppas även att Amajla kommer snart) vilket gör det både roligare och lättare att träna. Aktiverum får helt klart 5 kokosbollar av 5 möjliga, eller ska jag kalla dom "brothers", haha?

Jag har inte använt någon speciell metod för att gå ner i vikt, jag bestämde mig bara en dag för att sluta äta massa onyttigheter. Jag tror det hela egentligen handlar om att tänka logiskt på vad man äter, kombinerat med träning såklart. Det säger väl sig självt att man blir tjock till slut om man äter Mcdonalds varje dag eller om man inte rör på sig alls. Det är åtminstone sjukt ohälsosamt.
När jag muckade från lumpen var jag väl ganska vältränad, men det fanns ganska mycket muskler på min kropp som gjorde att jag såg "biffig" ut för att vara tjej. Det hade förmodligen kunnat bli bra om jag hade fortsatt med träningen efter lumpen, vilket jag inte gjorde. Jag blev en riktig "soffpotatis". Efter några månader började jag känna mig riktigt obekväm med min kropp, och som mest vägde jag 56 kg. 56 kg tänker ni! Det är väl ingenting?
Jo, för mig var det, och det kommer även bilder lite längre ner som visar att 56 kg faktiskt var mycket för lilla mig. Jag är trots allt inte så lång. Så jag bestämde mig som sagt för att ta tag i mitt liv och min träning. Jag skaffade mig en PT, (Annika, världens bästa) som sa till mig vad jag skulle äta, hur jag skulle äta och när jag skulle äta. Hon visade mig även vad jag skulle träna, hur jag skulle träna och när jag skulle träna. Jag fick under en veckas tid skriva en matdagbok på exakt allt jag åt och exakt vilken tid på dygnet jag åt. När jag visade henne min dagbok blev hon nästan arg. Efter det har jag inte ätit (med få undantag under helgen): vitt bröd, pasta, gräddfil, pizza, Mcdonalds, ost, salami, chips, godis, glass och mycket mycket mer. Hon bad mig till och med sluta dricka så mycket mjölk som jag gör, men det sket jag i. Kan verkligen inte leva utan min mjölk. Jag vet, jättebarnsligt!
Anyway, bara efter några veckor med det nya schemat till träningen och till maten började jag se resultat. Mitt mål var att komma ner till 52 kg, vilket gick ganska snabbt. Så jag tänkte, när det ändå gick så bra kunde jag väl likaväl fortsätta lite till. Och det var just vad jag gjorde. Idag väger jag 47,5 på morgonen och det är absolut det minsta jag vill väga. Pendlar väl lite från och till mellan 47,5 och 49,5 vilket inte gör mig något så länge jag inte väger mer än 50. Då mår jag bra med min kropp.
Just nu tränar jag 4 gånger i veckan. På vardagarna håller jag mig till nyttig mat men försöker hålla mig borta från kolhydraterna. Det blir en del sushi och kött. Har fått någon slags köttmani på senaste. När det blir helg får jag välja en dag då jag får lov att äta precis vad jag vill. Och när den dagen kommer känner man att det verkligen värt att gå till gymmet och svettas de där 4 dagarna.

Mitt feta jag (fast mamma tycker såklart att jag var fin ändå, haha):

En lite mindre Emily:

Ciao!