There is no place like Home!
Det är skönt att vara hemma igen, men varför känns det som att något saknas? Jag trodde aldrig att det skulle bli så sentimentalt att lämna mina kurskamrater. Ni minns väl hur jag gnällde första dagen av utbildningen? Vem trodde att det skulle bli så här?
Efter att vi hade skrivit vårt teoriprov igår (som alla såklart klarade) sa vi hej då till varandra, men det slutade ändå med att många stod kvar och pratade ett bra tag. Det var ingen som ville åka hem riktigt. Det kändes konstigt att vi inte skulle ses nästa vecka på måndagmorgon. Usch, det var lite jobbigt att lämna dom. Men jag satt ändå och log hela vägen hem, kände knappt av bilköerna. Jag har ju så himla många bra minnen från kursen. Och är jag någon gång ledsen så är det bara att tänka tillbaka på alla roliga människor som fick en att skratta så att man nästan kissade på sig, haha! Man kunde inte heller ha bett om en bättre kursledare. Stor applåd till Jörgen för sitt sätt att lära ut och för att han stod ut med oss och allt skämtande, haha!
Nu är det tillbaka till verkligeheten igen. Den är inte heller så dålig faktiskt, haha. Den är faktiskt jättebra. Jag hann bara sätta foten innanför dörren så blev jag ompysslad. Maten var serverad och födelsedagspresenterna stod uppradade, haha. Nej, jag är inte alls bortskämd.
Berättar mer om det lite senare. Nu måste jag fixa facet för att sen åka och kolla på min soffa i Hyllinge! Lägger in lite mobiltrams från tiden i Falsterbo, bland annat från min födelsedag då alla verkligen kröp ur sina skal "om man säger". Det blev fest på mitt rum. En riktigt bra födelsedag!
Ja herregud, hahaha! Jag lovar härmed att lära ut "gräsklippardansen" till alla jag känner! "Vi schteeker"!
Ciao!
