Bloggen som Gud glömde...
Jag antar att att jag ännu inte har hunnit ställa om mig till min normala vardag. Därför har det också blivit glest med inlägg de senaste dagarna. Det tar ett tag att smälta en sådan vecka som jag hade i Falsterbo. Jag saknar fortfarande mina kursledare och kurskamrater. Varför kan man inte få ha det så lyxigt som jag hade det där varje dag?
Jag har förmodligen förlängt mitt liv med ca 30 år, med tanke på hur mycket jag skrattade åt folk och deras sätt att vara. Vi var verkligen en salig blandning utav folk, och det gjorde bara det hela roligare. Undrar om jag satte några spår i folk. Antar att jag förmodligen kommer bli ihågkommen som "iPhone-tjejen", haha! För mycket riktigt som någon sa på kursen: "Vissa har chihuahuaor, men Emily har en iPhone".
Ja, min telefon är min bebis och den behöver ju såklart kärlek som alla andra bebisar. Men nog om det, nu är det dags för mig att släppa veckan som gick och gå vidare med mitt liv. Men jag hoppas innerligt att det blir en reunion med gruppen inom en snar framtid. Alla är i alla fall välkomna till Helsingborg!
Ett citat från en viss skåning som jag aldrig kommer glömma: "Nu när svininfluensan är på G får man slänga ut suggan i köket och ta in lammköttet". Mmm, så kan det låta när de yngre tjejerna svassar omkring framför de äldre männen, hahaha!
Puss på er!
Ciao!
