Emily for Dummies

Jag tror de flesta som läser min blogg vet att jag för olika anledningar inte är bästa kompis med kosovo albaner. Men, jag drar inte alla över en kam. Och tur är väl det, för annars hade jag aldrig lärt känna världens bästa alban. Ilir heter han och skiljer sig verkligen från mängden. Den här albanen är en sådan människa som skulle kunna tjäna pengar på att utbilda andra albaner i hur man ska bete sig. Jag hade inte skrivit om Ilir om det inte var något speciellt med honom. Men bara en sådan sak som att han målar tavlor, lyssnar på Sonja Aldén, har gjort FN-tjänst och är mer väluppfostrad (av sig själv) än många andra svenskar, säger en del. Det hade lika gärna kunnat sluta riktigt illa för Ilir då han trots allt bor på Rosengården i Malmö och förmodligen inte alltid har haft det bästa umgänget. Men, någonstans på vägen då Ilir gjorde sin värnplikt snäppte han upp sig. Varför skulle han bete sig som alla andra albaner?
Då jag berättade om incidenten som hände mig för några veckor sedan, skämdes Ilir. Inte för att han hade något med saken att göra, men för att mannen som gav sig på mig var kosovo alban.

Jag hoppas verkligen att Ilir kan sätta ett exempel som andra albaner kan följa. Jag hoppas att han drar med sig några på hans väg så att fördomarna mot just albaner minskar. Man ska väl inte behöva gå runt och skämmas över sitt eget folkslag?

Ilir är i alla fall en som inte behöver skämmas. Hade det inte varit för hans utseende så hade han varit som vilken svennebanan som helst!



Hoppas vi ses snart igen!
Ciao!